Sidor

måndag 24 april 2017

Jag letar och letar, men hittar den ingenstans!

Du vet den där känslan när du har tappat något. Eller glömt var du har lagt det, och nu har du det inte. Typ din nyckel, din telefon, eller din plånbok. Du liksom stelnar till när du kommer på att du tappat den. Avbryter dig själv mitt i en mening. Känner på fickorna, letar i väskan, ser dig omkring, känner efter i fickorna igen. Till slut frågar du om någon har sett den. "Minns du var du hade det sist?" frågar hen, och du letar i minnet. Du går tillbaka dit och tittar medan du funderar på om du skall skaffa en ny. Och sen rätt vad det är hittar du den - på ett helt annat ställe än du trott!

Precis så har jag hållit på ett bra tag nu; letat både här och där, försökt minnas var jag hade den sist, gått tillbaka dit, flera gånger faktiskt, men - nope - ingeting! Rent logiskt borde den ju vara där man hade den sist, eller hur? Om ingen har snott den förstås. Jag börjar starkt misstänka det, antingen Helena, eller Lotta. Hon är riktigt misstänk, för plötsligt hade hon tydligen fått en likadan, precis när jag tappade min! Det kan vara nån av coacherna också, som precis drog iväg till Mallis på träningsresa, för de verkade så jädra taggade!

Borta är den hur som helst - Motivationen! 
... och inte här heller...

Den är inte här...
Lusten att träna. Motionera, eller åtminstine bara röra på mig lite. Och jag har letat överallt! Under tiden har jag skaffat gymkort - två stycken för säkerhets skull. Köpt en snygg träningsbag och nya träningskläder. Hittat gamla redskap i några lådor i källaren; hantlar, gummiband, yogamattor, hopprep, vristtyngder och en tyngdväst. Och jag drar mig till minnes hur jag har rullat in och rullat ut träningsmaskiner i huset genom åren. Både studsmattor, träningsbänkar med skivstänger, stepbrädor och crosstrainingmasiker har kommit och gått. De har ersätts av en spinnincykel som jag har pimpat med sadelfodral i skummgummi och en vattenflaska i en färg som matchar cykeln.


Här  har jag letat också
En spinningapp har jag i telefonen också, med olika program och instruktörer. De heter "Andy", "Simone" och "Jay". Andy är mer basic och verkar gilla lugna pass (enligt honom), Simone steppar upp tempot lite och kör mer intensiv intervall, medan den där Jay verkar vara en riktigt spinninsadist.

Trm-trm-trm... jaha, här sitter jag nu, på söndageftermiddan, vid köksbordet och trummar med fingrarna, och jag börjar bli riktigt irriterad. Jag har ju köpt grejer, fixat och donat och verkligen gjort allt! Tålamodet tryter - skall man bli tvungen att ta en rask promenad eller nåt medan man väntar???

Tänk om den finns i Halmstad, i Malmö, eller Hässleholm. Kanske i Oskarshamn eller i Linköping. Hoppas det, för nu tänker jag åka dit och leta. Jag räcker ut tungan åt bagen, gymkorten och spinningcykeln som blänger klentroget på mig, och trycker ner joggingskorna i resväskan.

Jag undrar vad jag skulle göra om jag får tillbaka den? Vad skulle du ha gjort?
-Öh, du, skulle jag säga lite tjurigt. Det var banne mig på tiden! Sen kanske jag skulle bli glad, och studsa iväg med hopsa-steg medan jag berättar allt kul vi vi skall göra."Hörrödu, det du vad - vi har två gym att gå till, massor av saker att leka med, och du skall se min cykel!..."


Här då??


 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar