Är det idag vi fattar våra kloka beslut?




Gårdagens julbordsrester delar tallrik med
morgondagens smarta val.

Det sägs att de flesta beslut om att benåda fängelsekunder tas efter lunch. Och att i de fall då en nådeansökan fått avslag, är sannolikheten rätt stor att beslutet tagits innan lunch. Jag har inte gjort någon källkritik i frågan, men det är ju inte någon raketvetenskap att en mätt mage är en glad mage. Eller att en hungrig och svulten mage är en sur och grinig rackare.  

Och av erfarenhet vet jag att jag själv är som allra sämst på att vara både snäll, klok och klartänkt när jag är hungrig.

Ironiskt nog har jag fattat mina sämsta beslut vad gäller hälsa och välbefinnande när mitt blodsocker är som lägst. Som t ex att gå och handla när jag är hungrig och tro att jag skall komma hem med potatis och vitkål och inte en endaste smula kexchoklad, för att det var vad jag lovade mig själv på morgonen. Efter frukost.


Idag är de inte lika läckra...

Idag, på självaste Juldagen, är vi rätt många som ligger i rodel-ställning i soffan och stirrar med tom blick ner i godisskålar med hopknölade omslagspapper i cellofan, som igår innehöll en engelsk kola eller en chokladpralin med hasselnötsfyllning. Vi är rätt många som blickar in i kylskåpet och ser en uttråkad skinka ligga intill en sur sillsallad. Vi ser de allt annat än förföriska ostarna, som ligger och eftersvettas efter gårdagens orgier. Och vi känner den beska doften av vin som dröjer sig kvar, och som för länge sen har glömt vad den lovade. Inte ens Herr Janson ser lika snygg och läcker ut som igår.

Är det kanske idag alla kloka beslut kommer att fattas? 

När glädjen och tacksamheten över att få umgås med nära och kära tillsammans runt middagsbordet för en gångs skull, och magen är mätt, är vi mer benägna att fatta goda, väl genomtänkta beslut? Här hemma har vi med nostalgi i rösten (fortfarande i däst soffhängs-pose) redogjort för hur det var veckorna innan december, då vi var pigga efter varje måltid.  Längtansfullt har vi börjat bläddra bland favoritrecepten med hälsosam, god och smart mat.



Jag tror inte man behöver vara någon hurtbulle som vakar på vikten för att känna likadant. Om jag skall tolka mitt FB och Instaflöde är tongångarna desamma. Det delas friskt av både sköna hälsningar om god fortsättning och nya friska tag. Hashtaggar med ingenjävlajulmatidag varvas med sköntmedpromenader, och nufårdetvaranog. Den i särklass bästa kommer från en själsfrände med den självironi som vi båda har gemensamt.

Är det idag vi benådar vår längtan tillbaka till smarta matval, veckoplanering och härligt svettiga träningspass? Är det idag vi bestämmer oss för att släppa ut våra friska, målmedvetna, mentalt starka jag? Utan att fördöma de lustfyllda bedrägliga dåd vi begick igår, förra veckan eller då vi fortfarande var på fri fot efter lucia. Eller behöver vi ta en till chokladpralin först?